Haparanda!

Glädjetjuten ekade i Tornedalen när vi på midsommaraftonen nådde Sveriges ostligaste fastlandspunkt Sundholmen. På bilden kramar vi riksröse 59 som markerar detta. Underbart att tagit sig hit med enbart armkraft! Ytterligare text och reflektioner kommer när de första glädjeyttringarna lagt sig och champagnen är urdrucken ;-)
Glad midsommar till alla bloggläsare önskar Henrik & Nilla

Vi får sälsällskap ....

Innan vi lämnade Piteå kommer Isabelle från Pitetidningen och gör ett reportage om vår paddling. Den är i tidningen idag och här länkar jag en liten kortis.

http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=6985952

Hela artikeln finns i papperstidningen eller e-tidningen.

På söndag eftermiddag lämnade vi Pite Havsbad efter tre dagars välbehövlig vila. Det regnar, är motvind och stora dyningar till en början. När vi rundat en udde och ändrat kurs blev det mycket behagligare. Lite skojigare blev det också när några sälar dök upp och höll oss sällskap en bra stund. Framåt kvällen kom vi fram till en ö med en liten sandstrand och milliontals mygg. Värmen och sommaren har kommit hit till Norrbotten ;-)

Nästa dag var blåsig, upp till 10 m/s och sidovind. Paddlade omvägar för att få lite lä bakom öarna. I sunden mellan dem var det gungigt och blött. Till sist ger vi oss och styr in mellan vågbrytarna i den lilla fiskehamnen på Junkön. Sköt med lugnt vatten ;-) Här var det full aktivitet med fisket. Man la ut stora gröna nätcylindrar på flytmedar som sedan bogserades ut till fångstplatsen.

Nästa dag hade vinden mojnat och sjön lagt sig. Behaglig paddling igen och det blev ännu trevligare när det dök upp massor med så svarta nosar runt Teddy. Det var ett tjugotal små sälar som nyfiket betraktade oss under många timmar. De dök ofta upp ganska nära kanoten men ville inte vara med på bild. Vi angjorde naturreservatet Renskär i en skyddad vik med härlig sandstrand på kvällen.

Här har vi tagit en vilodag och har lagat ett läckande kanotkapell samt gått en naturstig. Besökte en fiskeby och roade oss i en labyrint. Vinden idag är kraftig i byarna och regn är på gång. Vi har nu bara upploppet kvar till Haparanda och önskar bra väder.
Kom igen Haparanda!
Henrik & Nilla

Genom dimman o i skottlinjen till Pite Havsbad!

Efter att ha slappat en dag drar vi vidare mot fyren Bjuröklubb. När vi fotograferat den så försvinner den i dimman. Åter en dag med 0-sikt. Efter att ha gått kompass långa sträckor så dök det upp stora stenbumlingar långt utanför uddarna. När det var dax att passera fartygsleden vid Skellefteå Hamn och Nilla är beredd med en raketspurt, så lättar dimman och vi hamnar mitt i en kappsegling. Då vinden är nästan obefintlig så paddlar vi förbi två båtar ;-) Vi lägger till vid Ursvikens Segelsällskap.

Vi blir väl mottagna och tar en vilodag här med dusch och bunkring av mat. Ett stort tack till klubben.

Nästa dag var varm och skön fast ostlig vind gjorde dyningarna besvärliga. I några sund hade vi som omväxling lugnt vatten. På avstånd hörde vi skottlossning från kulsprutor. Det är väl någon militärövning inåt land tänkte vi. När vi kom fram till Tåme udde så brakade det löst. Vi var nära land och såg röken från kulsprutorna. Det kändes som om kulorna ven framför oss och ut i havet. Hoppas det inte var så för det hade ju varit ett öde att bli skjuten innan vi nått Haparanda ;-) Då gevärselden upphörde och vi inte kunde se några varningsskyltar så paddlade vi förbi mot nästa udde. Då smattrade det för fullt igen. Puh det var riktigt otäckt. Skönt att slå läger på en skyddad strand på Buskön. Här var det bara myggen som anföll.

Nästa dag tog vi sikte på Piteå. Härlig paddling i medvind. Vi hade tänkt paddla in i älven och lägga oss nära centrum, men vårfloden var för stark för Teddy så vi tog sikte på Pite Havsbad, vilket vi inte ångrar. Det är en fantastisk anläggning med trevlig personal som ställer upp på sina gäster!

Idag har vi sett Piteå som verkar bara en mysig stad. Den har allt man kan önska sig. Vi trivs så bra att vi stannar en dag till, och ikväll blir det fotboll Sverige - England på storbild.

Henrik & Nilla

Fripassageraren Stick'an sticker....

När dimman lättat fick vi en behaglig paddling med sydliga vindar till den historiska orten Ratan. På 1700-talet var det en betydande stapelhamn (tull) för alla handelsfartyg i Norrland. 1809 stod ett slag mellan Sverige och Ryssland. Ratan brändes o plundrades. Här finns en Mareograf som mäter vattenståndet, som ni kanske hört i sjörapporten. Det äldsta vattenståndsmärket är inhugget i sten från 1749.

Nästa dag var stampig och vi kände oss slitna. Droppen var när himlen dessutom svartnade och det mullrade i bakgrunden. Då efter någon mil får vi syn på en sandstrand och Teddy dras in där som av en magnet. På nolltid är tältet uppe och vi tar en middagslur i många timmar under det att regnet öser ner ;-) Efter en forosafari i omgivningarna smakar det gott med Chili con Carne.

Utvilade drar vi vidare dagen efter. Det händer ofta att vi får med oss några kryp i kanoten som byter lägerplats. Det är kanske någon snigel eller myra som kommit med i packningen. Rätt som det är blir man myrbiten i kanoten. Denna dag tog vi upp en fripassagerare i Teddy. Det låg hundratals halvdöda getingar på vattenytan. Vi beslutade oss att rädda en av dem. Fiskade upp den med paddeln och lägger den på kapellet. Den är dyngsur och kravlar sig runt på benen. Vi ger den en söt godisbit som den suger i sig. Vi döper han till Stick'an. Han följer med som fripassagerare i en timma o blir allt piggare. Rätt som det är flaxar han med vingarna och sticker - mot land och räddningen?

Just nu ligger vi i en skyddad vik i närheten av Bjuröklubb och slappar ;-)
Henrik & Nilla

Vi gick in i dimman....

Vi tackar Husums båtklubb för gästfrihet och omtanke. När vi lämnade väntade oss Degerfjärden på 25 km som här kallas "Norrlands Biscaya". Dyningarna var höga och sjön krabb, men vinden avtog och sjön lugnade ner sig. Framåt kvällen letade vi febrilt efter lägerplats och hittar till sist en fin sandstrand.

Dagen efter låg dimman tät på morgonen så vi somnade om. Framåt 11 lättade dimman och vi paddlade iväg i solsken och medvind, vilket var skönt som omväxling. Vi gjorde ett lunchstopp på ett vackert skär långt från land. Vi tog sikte på Holmsunds vindkraftverk långt bort i fjärran - då sveper dimman in över oss, och sikten är högst femtio meter. Vi kände oss rätt små utan referenssystem. Vi gick på kompassen, vågriktningen och klockan. När vi enligt beräkningar borde vara nära land såg vi bara vitt. Det var kallt och dyningarna var kraftiga in mot land. Tar fram iPhonen och med hjälp av hitta.se finner vi att vi är alldeles intill land. Plötsligt dyker en massa stenar upp, så vi styr ut en bit. En timme senare har vi med hjälp av telefon tagit oss in till Umeå Hamn. Nilla var rädd att färjan till Vasa skulle dyka upp ur dimman och krossa oss, så hon paddlade som en raket trots stelfrusna händer ;-) Rätt som det är dyker det upp en ovanligt hög fyr som visar sig vara ett av vindkraftverken, men några vingar såg vi inte. När vi steg iland vid Pataholmsvikens båtklubb i Holmsund kändes det skönt och vi blev mycket väl mottagna. Ett jättefint ställe att mellanlanda på. Fina lokaler och trevliga människor. Efter en varm dusch kände vi oss som nya människor.

Idag har vi handlat, fixat hämtmat, tvättat mm. Det är ändå fascinerande hur snabbt man återhämtar sig, så om dimman lättar i morgon drar vi vidare norrut - kom igen Haparanda!

Henri & Nilla

Husrum i Husum....

Vi lämnade Härnösand på em. Vi paddlade förbi en mängd märkligt fällda träd som låg huller om buller. Förklaringen fick vi när vi får syn på ett bävernäste. Det är gott om bäver här, så det är passande att det är Ångermanlands landskapsdjur. Vi slog läger och åt Chili con Carne vid midnatt.

Nästa dag drar vi vidare bland öarna här i Höga Kusten. En del sluttar upp till fyrtio meter rakt upp. Det gäller att planera så man kan dra upp Teddy. Efter ett tag paddlar vi genom sundet på Ulvön, mest känd för surströmmingen Röde Ulven. Efter ytterligare några mil angör vi naturreservatet Trysunda - som många anser som Sveriges vackraste ö.

På Trysunda tar vi en vilodag och utforskar ön. Vi vandrar runt till de olika stränderna. En hade röd grovkornig sand, en annan hade en kritvit finkornig sand och en tredje rundslipade vita och röda stenar. Vi träffar en geolog från Göteborg som var här med sina studenter. Han älskade ön och hade exkursioner här varje år. Han brann för sitt ämne så vi blev insatta i berggrundens ålder, landhöjning mm.

Igår gick vi upp tidigt då oväder var i faggorna. Efter att ha rundat Skagsudde var det bara att ta sikte på massafabriken i Husum. Vi drar upp Teddy vid Gideälvens mynning där det ligger en liten båtklubb. Vi erbjuds husrum i klubbens Sjöboa, eftersom det skulle bli busväder med skyfall och vindar upp till 16 m/s. Vi är inte svårövertalade ;-)

Just nu sitter vi framför framför vedkaminen, regnet smattrar på plåttaket och vinden viner och överröstar massafabrikens muller...
Henrik & Nilla